Briljanta Mattias Edvardsson är en unik röst bland svenska deckarförfattare

Edvardsson slog igenom som spänningsförfattare 2018 med ”En helt vanlig familj”, den första boken av fyra i den så kallade Lundaserien. Den har också gjort succé som tv-serie på Netflix och har även översatts till 35 språk.

Hans förra bok, ”Lova mig tystnad” utspelade sig i Trelleborg med omnejd. Det gör även den aktuella ”Gravglänta”, som är den första i en serie spänningsromaner under vinjetten ”Brottsplats Söderslätt” med polisen Gunni Hilding i huvudrollen. Hans tidigare böcker har alla varit helt fristående från varandra, även om de haft vissa gemensamma beröringspunkter.

Gunni Hilding är en tämligen vanlig människa, en polis med starka känslor och ett privatliv av det mer oglamorösa slaget. Det är maj 1989 och en åttaårig pojke försvinner spårlöst när han leker kurragömma i skogen med några vänner. Pojken hittas död och pojkarna pekar ut en förövare. Men utredningen tar en annan riktning och händelsen får likheter med Kevin-fallet i Arvika och de två pojkarna där.

Fem år senare under den heta VM-sommaren 1994 inträffar en liknande händelse i trakten, då en liten tysk pojke blir bortrövad och mördad. Gunni ser likheter med det tidigare fallet där hon som polisassistent hade en bitvis central roll. Om hon har rätt i sina aningar kastas ett helt nytt ljus över händelserna 1989. Samtidigt inser hon att det går en mördare lös på Söderslätt.

Polisassistent Gunni Hilding är en person jag gärna vill lära känna närmre, det finns händelser i boken som förhoppningsvis får förklaringar i kommande böcker. Det ser jag fram mot.

”Gravglänta” är mycket mer än en deckare bland alla andra deckare. Här är en roman om ett liv i en religiös sekts skugga, med känslan av att inte höra hemma någonstans, att vara paria, utstött och att leva med en ständig längtan.

”Gravglänta” är också en inkännande skildring av en tid som idag känns ganska avlägsen. Med Mattias Edvardssons hjälp far vi tillbaka till den varma fotbollssommaren, till nätterna framför teven, till förhoppningarna och glädjeyran. Samtidigt som det pågår liv som plågas av otröstlig sorg.

Allt detta berättar Mattias Edvardsson med skenbar lätthet och briljans, som bara han kan. Mitt i eländet finns en värme och omtänksamhet om de drabbade människorna som är rent rörande. Inte ett öga är torrt. Som spänningsförfattare har Mattias Edvardsson få likar i Sverige.