Annons
Insändare

Leili Åhman: Hur kan Nato tillåta denna politiska teater?

Kritik från Sverige och andra länder mot Ungerns brister ifråga om synen på en demokratisk rättsstats befogenheter, är överdriven anser Zsolt Németh, representant för den ungerska delegationen inför aktuellt Stockholmsbesök.
Europa • Publicerad 9 mars 2023
Detta är en opinionstext i Ystads Allehanda. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Turkiets president Recep Tayyip Erdogan skakar hand med Ungerns premiärminister Viktor Orban i Ankara 2021.  Nu 2023 är de förenade i att tveka med att släppa in Sveige och Finland i Nato.
Turkiets president Recep Tayyip Erdogan skakar hand med Ungerns premiärminister Viktor Orban i Ankara 2021. Nu 2023 är de förenade i att tveka med att släppa in Sveige och Finland i Nato.

Turkiet och Ungern anser sig vara demokratiska stater, fullt ut. Dock vad gäller att värna demokratiska värden och efterlevnad av mänskliga rättigheter, är det dissonans mellan verklighet och praktik.

Genom att begränsa journalisters yttrandefrihet, det vill säga kritik mot landets regeringspolitik har Orbáns parti Fidesz kväst fri och oberoende media i Ungern. ”Ungrare är ingen blandras och vill heller inte bli en blandras”, lär han ha sagt.

Annons

Detta uttalande, samtidigt som ungerska kvinnor genom ekonomiska fördelar uppmuntras, att föda många ungerska barn, påminner om 1930-talets Tyskland, vare sig man vill försöka förstå det eller inte.

Demokratin i Turkiet tål inte yttrandefrihet inom landet. Oppositionella stämplas snabbt som terrorister. Journalister som vågar kritisera eller ifrågasätta landets regim bestraffas med fängelse och tortyr.

Utöver det menar Erdogan att Turkiet har rätt att begränsa svensk yttrandefrihet och påverka svensk lagstiftning, vilket är och måste förbli oacceptabelt.

När att ett land ska godkännas som medlem i Nato, finns utöver viljan att delta i Natos kollektiva militära gemenskap vissa krav. Dessa är kortfattat, att landet måste vara en demokrati och en rättsstat grundat på demokratiska principer.

Natos uppgift är, att utöver försvar av medlemmarnas frihet också, att stärka gemensamma politiska värderingar, såsom individens frihet, demokrati, mänskliga rättigheter med mera.

Ansökan om Natomedlemskap går trögt på grund av två länder, som visar upp tvivelaktiga demokratiska värdegrunder. Hur kan Turkiet och Ungern tillerkännas så stor makt över två nordiska länder, vilka respekteras världen över som funktionella demokratier?

På listor över världens demokratier rankas Sverige och Finland bland de tio bästa. Bara att det förhåller sig så, borde vägas in i godkännandeprocessen.

Redan innan ens ansökningsproceduren avklarats har det visat sig hur Sveriges rätt till självständiga beslut begränsats. Allt sker liksom i skuggan av Nato. Sverige ska modifieras och liksom plattas till politiskt.

Vare sig Turkiet eller Ungern uppfyller i dagsläget krav som kan ställas på demokratiska rättsstater. Ändå tillåter Nato den politiska teater som pågår. Det tyder på svaghet att inte kunna reda ut problem som handlar om annat än militär kapacitet och slagförmåga.

Leili Åhman, Vollsjö.

Annons
Annons
Annons
Annons