Strindberg på exkursion i Ystad
Under dessa strövtåg visade sig Strindberg vara väl bevandrad i såväl flora som fauna, alldeles som dr Eliasson sagt till Hemberg: "Tag honom med ut på betes- och sockervidderna, bokskogen och flygsandsdynerna och samtala med honom om botanik, zoologi och arkeologi. Han är hemma i allt mänskligt vetande…"
Vilket i viss mån stämde. När Hemberg visade Strindberg sällsynta växter och olika företeelser i naturen, visade Strindberg märkliga kunskaper.
"Han syntes hänförd av Sandhammarens sällsamma egenart och smyckade sin hatt med käringtandens gula och violens blå blommor och stod länge i tankar, skådande ut över det sakta vågade havet…", berättar Hemberg.
När de vandrade Sandskogen ut mot Nybro, där ett rikt fågelliv förekom, lär Strindberg ha yttrat om en hornugglas låt: "Det där är harens bröllopshymn, enligt folktron…" Ett mera glättigt umgänge hade de på dr Eliassons punschparties i hägnet av bengaliska rosor i doktorns täppa bakom Ystads Allehandas fastighet vid Lilla Norregatan.
Här kunde Strindberg glömma sina bekymmer (han var inne i den så kallade Infernokrisen) och leende delta i samtal och sång, för att stundom ta till orda med sprudlande humor och djuptänkta inpass.
Kanske gick hans tankar då till den lilla Bierkneipen i Berlin där han gärna dvaldes när han, anklagad för gudsförgätelse, flytt från Sverige?
