Petter Birgersson: Vad kaxiga Kaxås kan lära skånska byar
På några år har den jämtländska lilla byn Kaxås vuxit från 100 till 260 invånare. 60 av dem är barn och i år beräknas elva barn födas. Familjer har flyttat in från andra delar av Sverige, och några från Europa. Skolan lever vidare. En förskola har öppnat.
Bakom förvandlingen ligger ett nybyggnadsprojekt i syfte att dra barnfamiljer till en attraktiv lantlig idyll. Den skånske miljardären Dan Olofsson var den som drog igång det hela när kommunen 2019 meddelade att skolan skulle läggas ner på grund av för få barn. Olofsson har koppling till bygden och ville inte se byn dö ut. Hans projekt ser ut att ha lyckats. De 29 husen i ekobyn är slutsålda och tidigare i sommar bevakade SVT invigningen.
I ett reportage i EFN säger Dan Olofsson ett par enkla men viktiga saker: ”Lägger man ner skolan, då dröjer det inte länge inga butiken läggs mer, sedan läggs macken ner och sedan dör den här bygden.” Och så lägger Olofsson till att man inte kan gå omkring och sucka och vända sig till politikerna för att de ska göra något. Då blir ingenting gjort: ”Folk måste ta tag i sin situation och det här är ett exempel på att det går.”
Nu är det upp till familjerna att hålla bygden i gång framåt, med föreningsverksamheter och annat. Intresset för att flytta till Kaxås är fortsatt stort, och i projektet hjälper man till med att finna även andra bostäder som åt intresserade familjer. På så vis har nya människor flyttat in i gamla gårdar som annars hade riskerat att stå tomma. För fortsatt utbyggnad av nya hus krävs investeringar i reningsverk och annat, men intresset för att flytta till orten är fortsatt starkt.
Några grundläggande förutsättningar krävs för att lyckas som i Kaxås. En är att platsen i sig har en attraktionskraft. I Jämtland finns fjällmiljön, skidåkningen, skotrarna, friluftslivet. En del i projektet är att se till att finna jobb till de inflyttade. Jobb finns i Jämtland, arbetslösheten är lägre än rikssnittet och sysselsättningen högre. Turism är en viktig näring, den offentliga sektorn är i stort behov av ny personal och nyföretagandet är högt.
Svårigheten tidigare har varit att få människor att bosätta sig permanent, inte minst barnfamiljer. Projekt Kaxås utgår från att det finns barnfamiljer som vill söka en annan livsstil, att den nya gröna vågen är mer än bara snack.
Vad kan då skånska byar på Söderslätt och Österlen lära av detta? Måste man ha en miljardär i byn för att växa? Förmodligen inte, även om det förstås inte skadar. Men finns inte en enskild person med mycket kapital och så kan det finnas många personer med motsvarande kraft tillsammans. Och attraktivitet finns det på den skånska landsbygden och dess byar, inte enbart längs kusten.
Kaxåsprojektet hade inte heller blivit till utan ett stort engagemang från många inblandade. En av dem som är involverad är Karin Bångman, bördig från norra Skåne. Hon tror att många skånska byar kan lära sig av Kaxås. Karin Bångman välkomnar dem som är intresserade av att genomföra något liknande i sin by att kontakta henne för att få del av erfarenheterna från Kaxås.
Vad med statistiken om minskade barnkullar och äldre befolkning? Talar inte den emot de skånska småbyarna? Här finns också en del intressanta noteringar att göra. Man ska till exempel skilja på dem som flyttar till Skåne och dem som flyttar inom Skåne. Där kan man konstatera att sydvästra Skåne, där befolkningen annars växer mest, samtidigt har stor nettoutflyttning inom Skåne. I sydöstra Skåne är det tvärtom, hit flyttar man i hög grad om man redan bor i Skåne. Här ligger nöten i att få fler barnfamiljer att välja att flytta även till mindre byar.
Som Kaxås visar kan också ett lyckat projekt, där många barnfamiljer vågar ta steget att flytta, bidra till att man skaffar fler barn. Barnalstrande är som bekant en aktivitet som kan påverkas av omkringliggande omständigheter. I den familjebyggande fasen ska trygg uppväxtmiljö, närhet till skolor och annan service inte underskattas. Det i sig gör att många söker sig ut från storstaden.
Men för att fler ska våga flytta till mindre byar än Staffanstorp och Skurup krävs att det finns en levande bygd med fler människor i samma ålder och situation. Det gör att ett samlat grepp och att inrikta sig mot unga familjer som målgrupp är nödvändigt om en by och en bygd ska bryta en negativ barntrend. I Kaxås har man inte bara byggt hus, utan hjälpt intresserade med jobbkontakter och sett till att skapa en miljö som bygger på sammanhållning och ansvar för bygden. Det är en bra grund att stå på.
Ska omständigheter förändras till det bättre krävs det lokala engagemanget. Det kan inte politiker stå för. Däremot kan lokal initiativförmåga förmå politiker att också haka på, att våga tänka på statistik över befolkningsutveckling som något som går att förändra, inte bara ett faktum. Då blir det också uppenbart att de grundläggande samhällsfunktionerna med dagis, skola och kommunikationer är en nödvändighet för att fylla samhällen med liv. Där någonstans finns en vision att omvandla till verklighet.
