Petter Birgersson: Låt Piratenskolan vända trenden
Simrishamns kommunstyrelse har bestämt sig för att lägga ner Piratenskolan i Kivik. Nästa steg i beslutsprocessen är kommunfullmäktige på onsdag. De boende i Kivik som vill rädda sin skola har alltså kort tid på sig.
Det finns knappast något känsligare och lika klassiskt ämne på lokalpolitikers bord som skolnedläggningar. Det är också kommunstyrelsens ordförande Jeanette Ovesson (M) medveten om när hon i Ystads Allehanda jämför med Skillinge skolas nedläggning: ”Det var inte roligt. Men till slut var det 25 elever kvar på skolan. Det är respektlöst mot både föräldrar, barn och personal att låta en verksamhet självdö på det viset.”
De ekonomiska argumenten handlar om kostnader för lokaler som inte utnyttjas i tillräcklig omfattning och om minskande elevunderlag som man ser framför sig. Det är inte heller något jätteavstånd mellan Kivik och skolan i St Olof dit eleverna ska hänvisas från läsåret 25/26. Redan i dag har 40 av 71 elever på Kiviks skola skolskjuts. Samtidigt måste skolan i St Olof byggas ut för att kunna ta emot så många elever.
I fallet med Kivik finns dock ovanligt starka motargument. Ett är att det finns ett utvecklat lokalt engagemang och ett fungerande näringsliv. Företag med över 350 anställda, där Kiviks musteri är det största, har skrivit under ett protestbrev mot nedläggningen av skolan.
Finns inte skolan så försvårar det för existerande och nya företag. Ska företagen kunna rekrytera personal och få familjer med barn att jobba och bosätta sig i Kivik, är en välfungerande skola på orten en avgörande punkt. I ekonomiska termer kan en skolnedläggning betyda att Kivik blir mindre intressant att investera i som företagare och mindre attraktivt att flytta till som året-runt-boende skattebetalare.
Det finns olika trender i samhället. Minskat barnafödande är ett, men det är också sådant som kan förändras. En annan trend som kan anas är att personer i familjebildande ålder vill flytta från storstaden för att renovera äldre hus eller att bygga nytt på landsbygden. I Kivik har nu investeringar i VA-ledningar gjort det möjligt till nybyggnation, förhoppningsvis också mer av året-runt-bostäder. Kivik har en attraktivitet som bostadsort och för företagande som andra mindre orter saknar. Talar man i varumärkestermer så är det få byar som kan konkurrera.
Det handlar alltså inte enbart om nostalgi, att bevara något som tiden har passerat. Utan här gäller det också att väga in möjligheten att faktiskt behålla Kivik som mer av en levande året-runt-ort.
De engagerade företagarna, de boende och föräldraföreningen borde få några månader på sig att ta fram alternativa planer för skolans framtid. En plan för att kommunen fortsätter att driva skolan om vissa mål om elevantal och utnyttjande av lokaler uppfylls. Och varför inte en reservplan för att driva vidare skolan i fristående form, vilket har visat sig framgångsrikt för exempelvis Nils Holgersson-skolan i Simrishamn?
